Intervju med Britten Månsson-Wallin, generalsekreterare Folkbildningsrådet
Texten nedan är det avsnitt ur “Statsbidrag till folkhögskolor 2015 – Kriterier och fördelningsprinciper” som berör distansutbildning och det flexibla lärandet. Dokumentet om statsbidragskriterierna i sin helhet hittar du här.
Flexibelt lärande – Distansutbildning – Lärformer
Folkhögskolorna ska erbjuda olika lärformer för att öka den digitala delaktigheten, nå studerande med olika behov och förbättra tillgängligheten.
Förutom den utbildning som anordnas i skolans lokaler, ska folkhögskolorna också anordna kurser som ges helt eller delvis på distans i form av nätbaserat lärande.
Folkhögskolan kan inte genomföra hela sin verksamhet enbart i form av distansutbildning eller enbart erbjuda utbildning i skolans lokaler.
När folkhögskolan erbjuder distansutbildning ska denna kännetecknas av en pedagogisk miljö som möjliggör ett lärande i samarbete. Det innebär huvudsakligen sammanhållna grupper med gemensam kursstart.
För att den kurs som erbjuds som distansundervisning ska vara en statsbidragsberättigad folkhögskolekurs gäller de villkor och förutsättningar som förordningen anger angående syften, avgiftsfrihet, åldersgränser m m. Studierna måste anordnas så att helhet och sammanhang kan skapas och så att kunskaperna kan prövas och bearbetas i ett öppet och fortlöpande samtal. Kommunikation måste möjliggöras inte enbart mellan lärare och deltagare utan också deltagarna emellan.
Enbart intervallkurser med samlingar på skolan och mellanliggande självstudier med uppgifter som ska redovisas vid nästa möte är inte distanskurser. Distanskursen kräver kontinuerliga och aktiva insatser från skolans sida för att stödja studiearbetet.
Då heltids- respektive deltidsstudier inte kan definieras på samma sätt som i skolförlagda studier (med i genomsnitt 4 klocktimmar organiserat studiearbete per dag) ställs större krav på en genomarbetad kursplanering och dokumentation, där en beskrivning görs av arbetsformer, former för handledning, kunskapsredovisning etc. Denna fastare kursplanering måste samtidigt ge utrymme för deltagarinflytande över studiearbetet under kursen.
För att en folkhögskolekurs med distansstudier ska kunna rapporteras som statsbidragsberättigad folkhögskolekurs krävs att en kursbeskrivning är upprättad vid kursstart och att en kursdokumentation föreligger vid kursens slut. I dessa dokument ska kursens
uppläggning, skolans insatser samt formerna för handledning, kommunikation och kunskapsredovisning beskrivas.
Vid beräkning av kurstid utgår man från den planerade studieinsatsen från den studerandes sida, d.v.s. om det gäller heltid, halvtid eller annan deltid. Vid lägre deltid än halvtid är det lämpligt att i stället räkna färre dagar per vecka (t. ex. 20 procent kan redovisas som två dagars halvtidsstudier per vecka). Man bör också tänka på att lägga in eventuella uppehåll vid jul o dyl. Antalet kursdagar redovisas terminsvis som för övriga kurser. Antalet kursveckor gånger antalet deltagare utgör på vanligt sätt antalet deltagarveckor i kursen.
Rapporteringen förutsätter vidare att skolans satsar minst lika mycket lärar- eller handledarresurser som vid skolförlagd undervisning.
CSN synpunkter på studiestöd vid distansstudier
CSN har lämnat följande synpunkter:
Hur bör då en distanskurs läggas upp för att kunna berättiga till studiestöd? Grundläggande är att det måste finnas en garanti om att den studerande som får studiestödet också är den som bedriver studierna. För att en sådan garanti ska kunna utfärdas av skolan bör distanskursen enligt CSN:s mening innehålla moment med krav på obligatorisk närvaro i undervisning eller andra planerade studieaktiviteter vid skolan. Här avses då aktiviteter utöver inskrivning och tentamen. Dessutom ger olika distansundervisningsmetoder, som bygger på kommunikation via Internet, t. ex. First Class möjlighet till ytterligare kontroll av den studerandes aktivitet även under distansmomenten för att t. ex. i tid kunna konstatera ev. studieavbrott. CSN har inte närmare reglerat hur omfattande den obligatoriska närvaron vid skolan bör vara, utan överlåter detta till skolans bedömning. Detta i förvissningen om en samsyn på att “lönen” för studiearbetet i form av betyg eller studiestöd, måste betalas till den som gjort rätt för den.
En mer detaljerad reglering av rätten till studiestöd för distansstudier kan bli aktuell senare.