Vad är flexibelt lärande?
Om flexibelt lärande i allmänhet
Flexibelt lärande innebär att deltagarna på en kurs har – jämfört med en mer traditionell kurs – ökad flexibilitet och valmöjlighet när det gäller tid, plats, tempo och form för studier. Flexibelt lärande är ofta distanskurser, men behöver inte vara det. Det kan vara rumsbaserade kurser med olika former av flexibla inslag.
Om folkbildningens flexibla lärande i synnerhet
Flexibelt lärande inom folkbildningen innebär att inom ramen för folkbildningspedagogiken, med dess förankring i det gemensamma lärandet inom sammanhållna grupper, erbjuda flexibla former som ger deltagarna större möjlighet att välja tid, plats, tempo, form etc för studierna.
Folkhögskolan ska vid distansutbildning erbjuda en pedagogisk miljö som möjliggör ett lärande i samarbete. Det innebär huvudsakligen sammanhållna grupper med gemensam kursstart. Studierna måste anordnas så att helhet och sammanhang kan skapas och så att kunskaperna kan prövas och bearbetas i ett öppet och fortlöpande samtal. Kommunikation måste möjliggöras inte enbart mellan lärare och deltagare utan också deltagarna emellan. Enbart intervallkurser med samlingar på skolan och mellanliggande självstudier med uppgifter som skall redovisas vid nästa möte är inte distanskurser.
Källor:
Flexibelt lärande (Wikipedia)
folkbildning.net – en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet (sid 298)
Statsbidrag till folkhögskolor 2015 (pdf)
Framgångsfaktorer för att utveckla det flexibla/nätbaserade lärandet i en organisation
Birgitta Callerud berättade under regionala projektmöten våren 2012 om några framgångsfaktorer för att utveckla det flexibla/nätbaserade lärandet i en organisation. Detta utifrån hennes och Stellan Ranebos rapport om Folkbildningsrådets projekt 2009-2011.